zacharias wäger

känns som att hela jag är doppad i en stämning av tristessssszz... zzzzzz.......
när jag nu bestämde mig för att blogga lite så kände jag vad ovanligt kul det skulle bli, precis innan här var jag ute med bilen och bara körde planlöst. saker som är tecken på vad uttråkad man faktiskt är. nu när man har slutat arbeta så har det ju blivit ännu mer tid hemma på revsudden. det HAR gått bra att bo hemma faktiskt men på sistone har det ju börjat ta emot. tristess ja
-
-

jag har gjort allt jag kan komma på - ja, till och med att hjälpa till i hemmet. jag har sprungit, tvättat båten och kanoten, åkt till återvinningscentralen med en jävla massa bråte, klippt gräset, ryckt upp stora besvärliga rötter i trädgården, handlat, köpt luktgran (wunderbaum), allt detta UTÖVER tv-tittandet..

nu vill jag bara komma iväg från östkusten och tillbaka till den västra. ska bli gött att träffa folket igen, elias kommer dock förmodligen komma senare än mig och joche verkar också dröja.. får se.

nu ska jag börja plugga engelska, där jag för övrigt också kommer återse den så muntra och roliga carina! det kan nog bli en trevlig termin, det kommer åtminstone bli en termin där jag kommer plugga hårt. jag har nämligen fått upp gnistan ytterliggare lite mer nu när poängen verkligen har börjat ramla in (klarade hela "allmän språkvetenskap" till slut!), vilket ju också gör att pressen på från sig själv har minskat och man har därmed inte samma negativa stress..

så NEJ - det ska bli skönt med nystart och slippa vissa saker och ting här i kalmar.



så då är ju frågan - "intet nytt på västfronten"? :P

ut.