Grenoble, ett vackert och trevligt hav med en otrevlig liten knarkö i dess mitt
Jag har varit i frankrke nu i 2 veckor, nästan exakt och med tanke på vad som hände igår kväll så kom jag på att jag borde börja med bloggskrivandet igen. så att jag inte glömmer bort händelser som dessa - inte för att det är särskilt troligt.
jag lämnade jobbet 1 vecka innan att jag egentligen slutade. det var allt mitt fel att jag anmälde mig till att kunna jobba hela perioden inom enliden hemtjänst. apropå sommaren och jobbet så var det mycket bra.. inte på "alla sätt" som man brukar uttrycka det. för som vanligt så fanns det några surgubbar som redan innan hade bestämt sig för att göra livet surt för en, men sånt tar inte jag. nej jag tror dessa jävla gubbarna förväntar sig en tunn, sköt liten flicka som ska börja lipa vid minsta lilla förolämpning, antar att de då blir förvånade när jag kommer in i deras inrökta stuga och börjar käfta emot med ryckningar på ögonbryn och läppar (och nej, då menar jag inte att lipet ligger på lut, utan ilskan) - vad jag skulle komma till innan jag kommer till det jag skulle komma till var att jag träffade två mycket bra kalmarsnubbar! men jag jobbade mest med den ena, vilket gjorde att vi kom allra bäst överens.. så när jag kommer tillbaka till la Suéde, ska jag försöka ordna upp en liten fest eller nåt!
..iaf. jag tog min lilla packning jag hade, tågetfrån kalmar till köpenhamn där jag hade god tid på mig. något som resulterade i en stor stark... trodde jag... det blev den största stora starka jag någonsin druckit, för fram kommer halvdansken me en 750 cl bärs. på den satte jag mig i ett internethörn med fötterna uppe på en grannstol, lyssnandes på min mp3 och allteftersom avfärd närmade sig blev jag mer och mer avreseberusad. upp på flyget - yttrade mina första franska meningar när jag började prata med två lyon-bor landa i lyon, varmt, bussen till grenoble där jag frågar taxichaufförer och en massa andra grodor om vägen till en bar som skulle heta vice versa där jag trodde martin touati jobbade, han hade mina nycklar till min lägenhet så denna "quest" kändes milt sagt nödvändig. när jag väl hittar till stället ser jag att innandömet är fyllt, inte utav något martin och inte heller en vice versa logga - baren är nerstängd. kanske borde ha kollat upp detta innan jag stack.. -tänkte jag.
men en jättetrevlig tjej hjälpte mig och till slut SVARADE touati på sin telefon. jag hittade till hans nya arbetsplats där han berättade att han stängt baren för ett tag sedan och att han hade en skuld på 300,000 . . .
nej jag kan inte berätta alla fransosers skulder och livsöden, då kommer vi aldrig fram till den obehagliga händelsen som inträffade igår kväll. sen det att jag har kommit hit har jag sökt "arbetsplats" på vårdboenden, skolor och lagt upp annonser på internet för att hitta tillfällen att prata så mycket franska som möjligt. till slut har jag bestämt mig för att anmäla mig till universitetet här i grenoble och så har jag hittat ett "hak" för de äldre, ett ställe där de sitter och lirar kort och snackar fransk smörja =) räkna med att jag ska dit och smörja på jag också.
jag har hunnit gå ut en kväll med touati och hans kompisar vilket var mycket trevligt men framför allt förbannat gott! kan lugnt påstå att det var det godaste jag någonsin har ätit! och efteråt blir man bjuden på pastiss, en lokal produkt vad jag har förståt som är väldigt likt le pernaud - en utav mina favoritspritdrycker! men priset avskräcker mig som oftast att inkasserade denna underbara dryck som kommer från bergen som omger denna mycket fina stad. ja, bergen var jag uppe i för andra gången i mitt liv (har varit här en gång tidigare), men denna gången tog jag les bulles så att jag skulle slippa enorm mjölksyra som jade hade förra gången jag besteg berget per fot.. mycket vacker utsikt över en stad med mycket trevligt folk - taxichauförer som kosatar på sig lite historiskt guidesnack och avrundning i priset - neråt! en affärsförsäljare som ger bort tändsticksaskar för priset utav ett leende, ett annat affärsbiträde som varje gång berättar hur mycket bättre jag har blivit på franska o.s.v.
jag bor med en fransyska som jobbar och studerar här, men hon lämnar staden i början utav september. hon ersätts utav två indier som kommer fylla upp lägenhetens två sista rum. ikväll ska jag åka och kolla på en fransk rugbymatch, nu på måndag ska jag gå och kolla på fransk div. 2 fotboll med grenoble som ligger sist i tabellen. båda mina skolor börjar nu den 30 augusti, lär väl bli första och sista gången jag går två skolor samtidigt =D
så kommer vi till det obehagliga som hände igår. jag var riktigt sugen på lite bärs men hittade ingen som ville hänga på, så jag bestämde mig för att dra ut på egen hand. jag såg supercupen med inter och atletico madrid, längst fram i baren, precis under tv:n kunde man urskönja den enda italien-tröjan i hela baren, en tröja som något skamset lämnade baren i minut 92 då det var klart att atl. madrid hde vunnit. jag lämnade baren i princip samma stund, bra mycket mindre skamset för att ta mig över till kebabrestaurangen - drog med mig en kebab. på tillbakavägen kommer det fram en snubbe som börjar fråga om jag vill köpa marijuana eller hasch, när jag sa nej började han snacka om att han behövde pengar till spårvagnen, jag anade att han nog var lite hög med tanke på att han pratade snabbt, trots att jag både 2 och 3 gånger bad honom prata långsammare.. när jag skulle plocka upp plånboken för att kanske ge honom en slant så var plötsligt hans han i plånkan.. han fick upp en SVENSK 50-lapp (HöHöHö) jag sa att jag ville ha tillbaka den men den höga fransosen tycktes ha fattat tycke för denna svenska sedel som han väl trodde var en 50 eurosedel! jag var ihärdig och sa att jag ville ha tillbaks den när han plötsligt på franska frågar mig om jag vill slåss... nu började det bli lite obehagligt. men till slut får jag tillbaka den och vi gick åt var sitt håll. jag vet vart min väg leder, men vart denna mannens väg går, det vet i faan.. hur som - en bra erfarenhet är inkasserad. och lyssna på mig mina svenska vänner -GÅ ALDRIG MED EN 50-SEDEL I PLÅNBOKEN I GRENOBLE.... eller nåt :P
plugget går framåt, jag tror jag har hittat ett ämne jag mer än jag skulle skriva om i min uppsats - "vad är det som har lockat utländska soldater att ta värvning i den franska armén genom historien"? ska skriva om royal suédois och främlingslegionärerna, jag har varit i parker och (självfallet) fått hundskit på min handduk,
nu så, med det sagt så är det intet nytt på sydfronten!
mitt längsta blogginlägg är snart till ända.
OUT (franska knarklangare.)
jag lämnade jobbet 1 vecka innan att jag egentligen slutade. det var allt mitt fel att jag anmälde mig till att kunna jobba hela perioden inom enliden hemtjänst. apropå sommaren och jobbet så var det mycket bra.. inte på "alla sätt" som man brukar uttrycka det. för som vanligt så fanns det några surgubbar som redan innan hade bestämt sig för att göra livet surt för en, men sånt tar inte jag. nej jag tror dessa jävla gubbarna förväntar sig en tunn, sköt liten flicka som ska börja lipa vid minsta lilla förolämpning, antar att de då blir förvånade när jag kommer in i deras inrökta stuga och börjar käfta emot med ryckningar på ögonbryn och läppar (och nej, då menar jag inte att lipet ligger på lut, utan ilskan) - vad jag skulle komma till innan jag kommer till det jag skulle komma till var att jag träffade två mycket bra kalmarsnubbar! men jag jobbade mest med den ena, vilket gjorde att vi kom allra bäst överens.. så när jag kommer tillbaka till la Suéde, ska jag försöka ordna upp en liten fest eller nåt!
..iaf. jag tog min lilla packning jag hade, tågetfrån kalmar till köpenhamn där jag hade god tid på mig. något som resulterade i en stor stark... trodde jag... det blev den största stora starka jag någonsin druckit, för fram kommer halvdansken me en 750 cl bärs. på den satte jag mig i ett internethörn med fötterna uppe på en grannstol, lyssnandes på min mp3 och allteftersom avfärd närmade sig blev jag mer och mer avreseberusad. upp på flyget - yttrade mina första franska meningar när jag började prata med två lyon-bor landa i lyon, varmt, bussen till grenoble där jag frågar taxichaufförer och en massa andra grodor om vägen till en bar som skulle heta vice versa där jag trodde martin touati jobbade, han hade mina nycklar till min lägenhet så denna "quest" kändes milt sagt nödvändig. när jag väl hittar till stället ser jag att innandömet är fyllt, inte utav något martin och inte heller en vice versa logga - baren är nerstängd. kanske borde ha kollat upp detta innan jag stack.. -tänkte jag.
men en jättetrevlig tjej hjälpte mig och till slut SVARADE touati på sin telefon. jag hittade till hans nya arbetsplats där han berättade att han stängt baren för ett tag sedan och att han hade en skuld på 300,000 . . .
nej jag kan inte berätta alla fransosers skulder och livsöden, då kommer vi aldrig fram till den obehagliga händelsen som inträffade igår kväll. sen det att jag har kommit hit har jag sökt "arbetsplats" på vårdboenden, skolor och lagt upp annonser på internet för att hitta tillfällen att prata så mycket franska som möjligt. till slut har jag bestämt mig för att anmäla mig till universitetet här i grenoble och så har jag hittat ett "hak" för de äldre, ett ställe där de sitter och lirar kort och snackar fransk smörja =) räkna med att jag ska dit och smörja på jag också.
jag har hunnit gå ut en kväll med touati och hans kompisar vilket var mycket trevligt men framför allt förbannat gott! kan lugnt påstå att det var det godaste jag någonsin har ätit! och efteråt blir man bjuden på pastiss, en lokal produkt vad jag har förståt som är väldigt likt le pernaud - en utav mina favoritspritdrycker! men priset avskräcker mig som oftast att inkasserade denna underbara dryck som kommer från bergen som omger denna mycket fina stad. ja, bergen var jag uppe i för andra gången i mitt liv (har varit här en gång tidigare), men denna gången tog jag les bulles så att jag skulle slippa enorm mjölksyra som jade hade förra gången jag besteg berget per fot.. mycket vacker utsikt över en stad med mycket trevligt folk - taxichauförer som kosatar på sig lite historiskt guidesnack och avrundning i priset - neråt! en affärsförsäljare som ger bort tändsticksaskar för priset utav ett leende, ett annat affärsbiträde som varje gång berättar hur mycket bättre jag har blivit på franska o.s.v.
jag bor med en fransyska som jobbar och studerar här, men hon lämnar staden i början utav september. hon ersätts utav två indier som kommer fylla upp lägenhetens två sista rum. ikväll ska jag åka och kolla på en fransk rugbymatch, nu på måndag ska jag gå och kolla på fransk div. 2 fotboll med grenoble som ligger sist i tabellen. båda mina skolor börjar nu den 30 augusti, lär väl bli första och sista gången jag går två skolor samtidigt =D
så kommer vi till det obehagliga som hände igår. jag var riktigt sugen på lite bärs men hittade ingen som ville hänga på, så jag bestämde mig för att dra ut på egen hand. jag såg supercupen med inter och atletico madrid, längst fram i baren, precis under tv:n kunde man urskönja den enda italien-tröjan i hela baren, en tröja som något skamset lämnade baren i minut 92 då det var klart att atl. madrid hde vunnit. jag lämnade baren i princip samma stund, bra mycket mindre skamset för att ta mig över till kebabrestaurangen - drog med mig en kebab. på tillbakavägen kommer det fram en snubbe som börjar fråga om jag vill köpa marijuana eller hasch, när jag sa nej började han snacka om att han behövde pengar till spårvagnen, jag anade att han nog var lite hög med tanke på att han pratade snabbt, trots att jag både 2 och 3 gånger bad honom prata långsammare.. när jag skulle plocka upp plånboken för att kanske ge honom en slant så var plötsligt hans han i plånkan.. han fick upp en SVENSK 50-lapp (HöHöHö) jag sa att jag ville ha tillbaka den men den höga fransosen tycktes ha fattat tycke för denna svenska sedel som han väl trodde var en 50 eurosedel! jag var ihärdig och sa att jag ville ha tillbaks den när han plötsligt på franska frågar mig om jag vill slåss... nu började det bli lite obehagligt. men till slut får jag tillbaka den och vi gick åt var sitt håll. jag vet vart min väg leder, men vart denna mannens väg går, det vet i faan.. hur som - en bra erfarenhet är inkasserad. och lyssna på mig mina svenska vänner -GÅ ALDRIG MED EN 50-SEDEL I PLÅNBOKEN I GRENOBLE.... eller nåt :P
plugget går framåt, jag tror jag har hittat ett ämne jag mer än jag skulle skriva om i min uppsats - "vad är det som har lockat utländska soldater att ta värvning i den franska armén genom historien"? ska skriva om royal suédois och främlingslegionärerna, jag har varit i parker och (självfallet) fått hundskit på min handduk,
nu så, med det sagt så är det intet nytt på sydfronten!
mitt längsta blogginlägg är snart till ända.
OUT (franska knarklangare.)
Kommentarer
Trackback
